Din ledaridentitet bygger på hur du fungerar som person. För att leda andra effektivt behöver du förstå dina egna tendenser. Vissa ledarbeteenden kommer naturligt för dig, andra kräver mer medveten ansträngning. Vetskap om hur du är hjälper dig att se var du behöver lägga extra energi.
Ledarskap kräver att du kan växla mellan olika beteenden. Ibland behöver du vara tydlig och hantera avvikelser. Ibland behöver du uppmuntra och ge erkännande. Ibland behöver du tänka långsiktigt och inspirera. Du behöver ha tillgång till en repertoar av beteenden och kunna anpassa dig efter vad situationen kräver.
Personlighet och ledarskap: Vad du behöver veta
Personlighetstest används ofta i arbetslivet, men det är viktigt att vara noga med vad de kan och inte kan användas till. Forskningen visar att personlighet har begränsad användning när det kommer att förutsäga arbetsprestation. Vissa meta-analyser visar att personlighetsdrag förklarar ungefär 5-10 procent av variationen i hur människor presterar på jobbet.
Det betyder inte att personlighet är ointressant för din ledaridentitet. Men det är bättre som verktyg för självreflektion än som verktyg för att förutspå prestation. Istället för att använda personlighet för att kategorisera dig själv eller andra kan du använda det för att utforska dina tendenser. Vad brukar komma lätt för dig? Vad brukar kräva mer energi? I vilka situationer känner du dig bekväm och i vilka behöver du anstränga dig?
Det finns en risk att personlighet används som ursäkt. Om du hänvisar till att du är på ett visst sätt och därför inte kan göra vissa saker, stänger du dörrar för dig själv. Men personlighet innebär inte att något är bestämt på förhand. Du har tendenser, men du har också förmåga att agera på sätt som inte kommer naturligt. Det kräver mer energi och medveten ansträngning, men det är möjligt.
Fem dimensioner som formar din ledaridentitet
Den personlighetsmodell som har starkast forskningsstöd kallas femfaktormodellen eller Big Five. Modellen har utvecklats genom att forskare studerat hur människor beskriver varandra och sedan statistiskt analyserat vilka beskrivningar som hänger ihop. Resultatet är fem dimensioner som fångar grundläggande variationer i hur människor fungerar.
Det är viktigt att förstå att dimensionerna är skalor, inte kategorier. Du är inte antingen eller. Du ligger någonstans på en skala, och de flesta ligger i mitten snarare än i ytterligheterna. Ingen position är objektivt bättre än någon annan. Varje läge har fördelar och nackdelar beroende på situation.
Samvetsgrannhet
Handlar om hur du förhåller dig till ordning, planering och uthållighet. Hög målmedvetenhet innebär ofta att du är organiserad, strukturerad och arbetar systematiskt mot dina mål. Lägre målmedvetenhet innebär att du är mer spontan och anpassningsbar. Båda har fördelar. Den förra ger uthållighet och tillförlitlighet. Den senare ger flexibilitet och förmåga att snabbt ställa om.
Extraversion
Handlar om energi, social aktivitet och behov av stimulans. Hög extraversion innebär att du får energi av sociala sammanhang och uttrycker dig gärna i grupp. Lägre extraversion innebär att du föredrar lugn och fyller på energi genom fördjupat arbete eller tid för dig själv. Den förra ger naturlig synlighet och lätthet att ta plats. Den senare ger förmåga till fördjupning och eftertänksamt lyssnande.
Öppenhet
Handlar om nyfikenhet på nya idéer och perspektiv. Hög öppenhet innebär att du dras till det nya och okända och gärna ifrågasätter etablerade sätt att göra saker. Lägre öppenhet innebär att du föredrar det beprövade och är mer praktiskt orienterad. Den förra ger förmåga att se nya möjligheter. Den andra ger stadga och förankring i det som fungerar.
Vänlighet
Handlar om hur du förhåller dig till andra i termer av tillit och samarbete. Hög vänlighet innebär att du ofta är lyhörd och anpassar dig efter andras behov. Lägre vänlighet innebär att du är mer rak och självständig, med lättare att fatta obekväma beslut. Den förra ger starka relationer och samarbetsklimat. Den senare ger tydlighet och förmåga att stå fast när det blåser.
Känslomässig stabilitet
Handlar om hur du reagerar på stress och motgångar. Hög känslomässig stabilitet innebär att du är lugn och balanserad även under press. Lägre känslomässig stabilitet innebär att du är mer känslig för stress, men också potentiellt mer vaksam på risker. Den förra ger lugn under press. Den senare kan ge tidig problemidentifiering, om den hanteras konstruktivt.
Poängen med att känna till dimensionerna är att få ett språk för att reflektera över dina tendenser. Var upplever du att du ligger på de här skalorna? Var har du det lätt och var behöver du anstränga dig?
Ledarbeteenden du behöver ha tillgång till
Som ledare behöver du kunna växla mellan olika typer av beteenden. Den modell som bäst sammanfattar de ledarbeteenden forskningen har identifierat kallas Full Range Leadership Model. Modellen beskriver ett spektrum från passivt och frånvarande ledarskap, via strukturerade och transaktionella former, till transformerande ledarskap.
Avvikelsebaserat ledarskap handlar om att tydliggöra vad som gäller, följa upp att det sker, och agera konsekvent när någon avviker från det överenskomna. Det är det ledarskap som krävs när något inte fungerar eller när du behöver ta ett svårt samtal. Det kräver att du kan vara tydlig och ibland obekväm. Om du har hög vänlighet och ogillar konflikter kan det här kräva extra ansträngning.
Villkorligt förstärkande ledarskap handlar om att skapa tydlighet kring förväntningar och förstärka det som fungerar. Det innebär att sätta mål, följa upp och ge erkännande för prestation och ansträngning. Det är det ledarskap som får människor att växa genom att deras insatser uppmärksammas. Om du har låg målmedvetenhet kan det vara svårare att upprätthålla den struktur som krävs för systematisk uppföljning.
Transformerande ledarskap handlar om att inspirera, utveckla och engagera. Det innebär att vara en förebild, skapa mening och utmana gamla mönster. Det är det ledarskap som får människor att vilja mer än de måste. Det kräver att du kan lyfta blicken och kommunicera riktning. Om du har hög extraversion kan det vara lättare att synas och engagera. Om du har låg öppenhet kan det vara svårare att inspirera till förändring.
Poängen är inte att du ska vara lika stark på allt. Poängen är att du behöver kunna använda alla de här beteendena när situationen kräver det. Vissa kommer att vara naturliga, andra kommer att kräva mer medveten ansträngning.
När dina styrkor blir svagheter
Forskning om ledarskap och personlighet pekar på ett intressant mönster. Egenskaper som normalt är styrkor kan under press, stress eller när du slutar vara uppmärksam på ditt beteende, bli problematiska. Det handlar inte om att egenskapen i sig är dålig, utan om att kontexten avgör.
Hög målmedvetenhet ger struktur och pålitlighet. Men under press kan det slå över i perfektionism eller mikromanagement. En ledare som normalt skapar tydlighet kan börja kontrollera detaljer som borde delegeras.
Hög vänlighet ger lyhördhet och samarbete. Men under press kan det leda till konfliktundvikande. En ledare som normalt bygger goda relationer kan undvika nödvändiga men obekväma beslut.
Hög öppenhet ger kreativitet och nytänkande. Men under press kan det leda till att du tappar fokus på det operativa. En ledare som normalt ser möjligheter kan starta för många initiativ utan att slutföra.
Hög extraversion ger energi och synlighet. Men under press kan det leda till att du pratar mer än du lyssnar. En ledare som normalt engagerar kan ta för mycket plats och missa signaler från andra.
Hög känslomässig stabilitet ger lugn under press. Men det kan också leda till att du framstår som oengagerad eller underskattar risker. En ledare som normalt behåller perspektivet kan verka likgiltig när andra behöver se att situationen tas på allvar.
Att känna till dina tendenser hjälper dig att vara vaksam på när dina styrkor riskerar att slå över.
Utveckla beteenden som inte kommer naturligt
Personlighetsdrag är relativt stabila, men inte oföränderliga. Forskning visar att personlighet förändras över livet, både som en följd av mognad och som respons på livshändelser. Det finns dock en viktig skillnad att göra mellan personlighet och beteende. Även om dina grundläggande tendenser är stabila kan du träna beteenden som inte kommer naturligt.
Det handlar om att utöka din repertoar av beteenden. En introvert person kan lära sig att ta plats i större sammanhang när det behövs, även om det kostar energi. En person med hög vänlighet kan lära sig att ta obekväma samtal. En person med låg öppenhet kan lära sig att vara nyfiken på nya perspektiv.
Det som krävs är medveten träning. Du behöver identifiera vilka beteenden du vill utveckla, hitta situationer att öva i och få återkoppling på hur det går. Beteendeförändring tar tid och kräver upprepning.
En del av självinsikt är också att välja sammanhang som passar dig rimligt väl. Om du ständigt arbetar i en roll som går stick i stäv med hur du fungerar kommer det att kosta. Det finns en skillnad mellan att anstränga dig ibland och att göra våld på dig själv. Men de flesta ledarroller kräver att du ibland gör saker som inte kommer naturligt. Det viktiga är hur du kan hantera det.
Din ledaridentitet formas av dina tendenser, men du är inte bunden av dem. Genom att förstå hur du fungerar kan du medvetet utveckla de beteenden ditt ledarskap kräver.