Psykologisk trygghet handlar om att medlemmar i ett team vågar ta risker, ställa frågor och erkänna misstag utan rädsla för negativa konsekvenser. Det är inte samma sak som att vara "snäll" eller undvika svåra samtal. Tvärtom. Psykologisk trygghet gör det möjligt att ha de svåra samtalen.
Varför det spelar roll
Googles Project Aristotle visade att psykologisk trygghet var den enskilt viktigaste faktorn för effektiva team. Inte kompetens, inte resurser, inte storlek. Trygghet.
I team med hög psykologisk trygghet rapporteras fler misstag. Inte för att fler misstag görs, utan för att de faktiskt kommer upp till ytan. Det möjliggör lärande och förbättring istället för att problem döljs tills de blir kritiska.
Så bedömer du nivån
Fråga dig själv: vågar dina medarbetare säga "jag vet inte" i möten? Kommer avvikande åsikter upp, eller nickar alla och pratar sedan i korridoren efteråt? Tar folk risker, eller väljer de alltid det säkra alternativet?
Om svaret oroar dig är du inte ensam. De flesta chefer överskattar den psykologiska tryggheten i sitt team.
Vad du kan göra
Visa sårbarhet. Erkänn egna misstag och osäkerheter. "Jag hade fel" eller "det vet jag inte, men jag tar reda på det" bygger mer förtroende än att alltid ha svar.
Uppmuntra frågor. Reagera positivt när någon ställer en fråga eller pekar på ett problem. Om du blir defensiv en enda gång räcker det för att tysta teamet. En god feedbackkultur är tätt sammankopplad med förmågan att ta emot just den typen av signaler.
Separera person från prestation. Kritisera aldrig personen. Diskutera beteendet, resultatet, processen. Aldrig "du är ...". Hur du bemöter dina medarbetare i dessa situationer sätter tonen för hela teamkulturen.
Följ upp. Psykologisk trygghet byggs inte med en workshop. Det byggs genom konsekvent beteende över tid. Varje interaktion räknas.