Tillbaka till resurserEngagemang & Motivation

Insatt i arbetsplatsens mål: så gör du målen levande

Att ha fått information om målen är inte samma sak som att vara insatt i dem. Så översätter du verksamhetens mål till något som styr vardagens prioriteringar och beslut.

Kort svar

Att vara insatt i arbetsplatsens mål innebär att förstå vart verksamheten är på väg, vad som är viktigast just nu och hur det egna arbetet bidrar. Det räcker inte att målen kommunicerats, de behöver översättas till vardagens prioriteringar och beslut. Som chef gör du målen levande genom att återkomma till dem ofta och koppla dem till konkreta uppgifter.

Summit Redaktion

De flesta verksamheter har mål. Betydligt färre har medarbetare som kan säga vad målen betyder för det egna arbetet. HME-frågan "Jag är insatt i min arbetsplats mål" fångar just den skillnaden, och den är större än många chefer tror.

Forskning visar att tydliga mål hänger ihop med motivation, delaktighet och effektivitet. När medarbetare förstår riktningen kan de fatta egna beslut, prioritera själva och samordna sig med varandra. När de inte gör det splittras energin, och arbetet tappar riktning även om alla arbetar hårt.

Vad innebär det att vara insatt i målen?

Att ha fått information om målen är inte samma sak som att vara insatt i dem. Insatt är den som har en praktisk förståelse: vad betyder målen för vår arbetsplats, vilka prioriteringar följer av dem, och hur hänger mitt arbete ihop med helheten. Ett mål som inte påverkar några beslut är i praktiken okänt, oavsett hur många gånger det kommunicerats.

Mål får ingen praktisk betydelse förrän de kopplas till det konkreta arbetet. De behöver därför inte bara förmedlas, utan översättas, upprepas och sättas i sammanhang. Det är ett löpande arbete, inte en punkt på ett årsmöte.

Varför är målförståelse viktig?

Egna beslut i vardagen. Den som vet vad som är viktigast kan prioritera själv, utan att fråga. Det avlastar chefen och snabbar upp arbetet.

Gemensam riktning. Grupper med samsyn om målen drar åt samma håll och behöver färre samordningsmöten. Målen gör jobbet som styrningen annars måste göra.

Mening i uppgifterna. Att se hur det egna arbetet bidrar till helheten stärker känslan av sammanhang, inte minst i offentlig verksamhet där kedjan från den egna insatsen till nyttan för elever, patienter eller medborgare kan vara lång.

Kostnaden för otydlighet. Abstrakta eller dåligt förankrade mål ger splittrad energi, frustration och känslan att arbetet saknar riktning. I längden påverkar det både engagemang och resultat.

Varningstecken i vardagen

  • "Det där är ledningsfrågor"
  • "Vi jobbar bara på"
  • "Ingen har berättat något om några mål"
  • Prioriteringsdiskussioner som aldrig landar, för att det saknas gemensam grund att luta sig mot

Kommentarer som dessa betyder sällan att medarbetarna är ointresserade. De betyder att målen är för abstrakta, för långt från vardagen eller för sällan omtalade.

Vad kan chefen göra i praktiken?

Återkom till målen ofta. Inte en gång om året, utan i möten, beslut och planering. Det som upprepas blir normen. Kostnaden är att det kan kännas tjatigt för dig som chef, långt innan det ens börjat fastna hos gruppen.

Översätt till er vardag. Ställ frågan i arbetsgruppen: "Vad betyder det här målet för oss, i vår vardag?" Låt gruppen formulera svaret själv. En översättning man gjort tillsammans sitter bättre än en som levererats färdig.

Koppla beslut till mål. När ett vägval görs, säg vilket mål det stödjer: "Vi lägger tiden här, för det är det som flyttar oss mot målet om ökad tillgänglighet." Det tränar hela gruppen i att tänka i samma riktning.

Låt frågor vara välkomna. Den som undrar varför ett mål finns ska få ett riktigt svar, inte en hänvisning uppåt. Kan du inte förklara målet har du hittat ett problem som är större än medarbetarens fråga.

Visa framsteg. Lyft exempel på att arbetet flyttar verksamheten mot målen, även små. Mål som aldrig ger återkoppling slutar betyda något.

Vanliga frågor

Hur ofta ska man prata om målen?

Oftare än det känns nödvändigt. En rimlig riktlinje är att målen ska dyka upp i något vardagligt sammanhang varje eller varannan vecka: ett möte, en prioritering, en återkoppling. Årliga genomgångar räcker inte för att hålla dem levande.

Vad gör jag om verksamhetens mål känns långt från vardagen?

Översätt dem tillsammans med gruppen: vad betyder målet för just er, vad ska ni göra mer av, mindre av, annorlunda. Går målet inte att översätta alls är det värdefull information att ta uppåt i organisationen.

Vems ansvar är målförståelsen?

Chefen har huvudansvaret för att tydliggöra och hålla målen levande. Men medarbetare har också ett ansvar: att fråga när något är oklart, och att hjälpa varandra att knyta vardagens arbete till riktningen. Samsyn byggs från båda håll.

Sammanfattning

Mål styr bara när de är förstådda, och förståelse byggs genom upprepning, översättning och koppling till verkliga beslut. Det kräver ingen ny process, men en chef som håller riktningen levande i vardagen. Modulen om hållbart medarbetarengagemang i Summit mäter målförståelsen som en av HME-frågorna, och kunskapsbanken innehåller fördjupningen för styrningsarbetet.

Läs också

Summit

Gillade du den här artikeln?

Med Summit får du verktygen för att omsätta insikterna i praktiken.